Fråga: Kan jag montera bränsleinsprutning på min Ford sidåtta?

Svar: Jepp. Det viktiga är att databoxen får en referenspuls från fördelaren. Man får alltså modifiera fördelaren så att den klarar detta. I ditt fall är det fullt möjligt men inte lika enkelt som på en modernare motor.

Fråga: Hur modifieras fördelaren? Kan jag använda min originalfördelare?

Svar: Om motorn har elektroniskt tändsystem kan du i flesta fall använda originalfördelaren. Då kopplas pulsgivaren till en GM tändmodul. Om modulen inte får plats i fördelaren kan den monteras separat. På GM-motorer är det smidigast att använda en komplett HEI-fördelare för insprutning. Det finns en större modell som har tändspole i locket och en mindre med spole vid sidan om. HEI-fördelare av äldre typ med vakuumklocka kan byggas om och "stelopereras" så att bara styrboxen reglerar tändkurvan.

Fråga: Hur mycket bränsle sparar man på att konvertera till insprut?

Svar: Generellt sett sänks alltid bränsleförbrukningen. Hur mycket är dock svårt att säga. En tung bil med V8-motor måste helt enkelt ha en viss mängd bränsle för att flytta på sig så det går inte att trolla. Förgasaren är en kompromisslösning som måste slösa lite på bränslet i de lägen som den inte kan kontrollera bränsleblandningen. De flesta förgasare arbetar i flera steg och vid övergångarna mellan olika driftlägen måste den överlappa för att inte driftstörningar ska uppstå. Med bränsleinsprutning kan luft och bränsle optimeras helt oavsett körsituation. En förgasarbil som drar 1,4 liter milen på landsväg och 1,8 i stan brukar gå ner till 1,2 respektive 1,5 med insprutning. Med insprutning och överväxel sänks landsvägsförbrukningen till cirka 1 liter milen. Insprutning tillsammans med 700-låda är alltså en perfekt kombination.

Fråga: Vilka kunskaper krävs för att montera bränsleinsprutning?

Svar: Det är inte ett jobb för oerfarna. En viss grundläggande kunskap om hur en förbränningsmotor fungerar är nödvändig. Monteringsinstruktionerna som medföljer förutsätter att man har läst verkstadsmanualer och att man utan större svårighet kan tolka ett elschema. Begrepp som tändförställning, bränsle/luftblandning, åtdragningsmoment, bränsletryck etcetera bör inte vara främmande. En annan förutsättning som krävs är att ha god kännedom om sin motor, om den är i standardutförande eller trimmad, vilka komponenter som kan vara bytta. Men har man skruvat på bilar några år brukar det inte vara något problem. Den som till exempel renoverat ett bromssystem eller gjort i ordning topplock på en V8 med demontering, isärtagning och montering bör också kunna sätta på ett bränsleinsprutningssystem. Att läsa artiklarna som finns utlagda här på CFI är också en bra start.

Fråga: Måste jag ha specialverktyg?

Svar: Inte mer än vad som bör finnas i ett garage för hobbyfordon: hylsnyckelsats, lednycklar, fasta nycklar.

Fråga: Hej, funderar på att skaffa mig en elektroniskt bränsleinsprutad motor,
tycker dock att en orginal TPI motor är alldeles för dyr, undrar om du har
TBI-kit för CBB och CSB och vad de kostar, även vad som ingår? vet du vad man
kan komma ner i för förbrukning på en 400Hp CBB med Fuel injection?

Svar: Ett TBI-kit kostar 8900 kr och finns till både Big Block och Small Block. Vad som ingår kan du se här. Räkna dock med att det blir någon tusenlapp till för fördelaren och bränslesystemet. Det är lite vanskligt att ge uppgift om bränslebesparing eftersom det är så många faktorer som påverkar, framför allt utväxlingsförhållandet. I detta fall skulle förbrukningen självfallet kunna sänkas med insprutning och om du satsar på 4-stegsautomaten TH700 kan du få ner förbrukningen ytterligare.

Fråga: Vilka sensorer ingår?

Svar: I systemen ingår allt som behövs för att insprutningen ska fungera optimalt. Eftersom vissa komponenter inte har avgörande betydelse för funktionen har de utelämnats. Läs mer om det här.

Fråga: Vad är en MAP-sensor?

Svar: MAP-sensorn mäter motorns vakuum och ansluts med en slang till ett vauumuttag i insuget eller på spjällhuset. Original sitter den i vakuumuttaget på TBI-enhetens baksida. Alla TBI-system arbetar med MAP-sensor liksom 1990-92 års TPI. LT1-motorer använder MAP-sensor tillsammans med MAF-sensor från 1994 och uppåt.

Fråga: Var ska syresensorn sitta?

Svar: Syresensorn, eller lambdasonden som den också kallas, monteras i medföjande svetsmutter som svetsas fast i avgasröret så nära grenröret som möjligt. Köp aldrig syresensor på Biltema, de fungerar inte på amerikanska system.

Fråga: Hur kollas felkoder?

Svar: De anslutningar som används vid diagnos är märkta A, B och E. A är minusjord, B är diagnsokontroll, E är datasignal för att kunna scanna systemet. Om A och B kopplas ihop och tändningen slås på börjar check engine-lampan blinka ut felkoder. 1 blink, paus, 2 blink betyder 12. Detta är normalt och visas 3 gånger. Därefter visas eventuella felkoder, exempelvis 1 blink, paus, 5 blink betyder 15, vilket hänvisar till tempsensorn. 2 blink, paus, 4 blink betyder således 24, vilket hänvisar till VSS, fartsensorn. Varje felkod blinkas tre gånger. När alla koder blinkats ut återgår blinkandet till 12. Blinkas bara kod 12 betyder det att man inte har några felkoder lagrat i styrboxens minne. Om batteriets pluspol lossas så raderas alla koder.

Fråga: Var sätter man bränslepumpen?

Svar: Bensinpumpen monteras så nära tanken som möjligt och i höjd med tankens botten. Detta för att pumpen ska slippa suga upp bensinen. Ett stort bensinfilter innan pumpen fungerar som skvalptank och hindrar pumpen att suga luft vid låg bränslenivå. Biltemas filter 52-3002 rekommenderas. En returledning minst 8 mm grov måste dras till tanken. Original matningsledning kan användas till TBI-enheten. På TBI-huset är den tunnare anslutningen retur.


Fråga: Kan motorn gå sönder om man monterar insprutning?

Svar: Creative Fuel Injection ansvarar inte för eventuella skador som uppstår på motorer eller fordon där komponenter eller insprutningssystem används som levererats av oss. Normalt sett ger bränsleinsprutning en bättre kontroll av motorns funktioner, vilket gör det osannolikt att något skulle gå sönder. Se även köpinformation.

© Olle Wilson